ensamhet

och tystnad. Inte alla har det så idag, som jag. men visst har man förstått att det inte finns någon rättvisa. Och kanske är det tur. Tänk om alla skulle ha rättvist av allt. lika mycket tystnad, lika mycket oljud, lika mycket bråk, lika mycket kärlek, lika mycket smärta,,,det är nog tur att vi har möjligheten att forma vår tillvaro ganska mycket.
Och lära oss leva efter det. Att jag har det som jag har det, är jag inte nöjd får jag göra något åt detoch inte reta mig på någon annans lycka.

Ibland när man filosoferar blir det lite kaos i huvudet, alla tankar irrar och man vet inte alltid hur man ska orka hitta lösningar på allt men det mesta brukar lösa sig.

Jag gick på en mina på Åhlens igår, fick en ny telefon i handen och skrev abbonemang med Telenor på två år, inte riktigt vad jag behövde men just där fanns ingen tvekan den kom när jag kom hem. Ringde dem och försökte rätta till det en aning iaf men det gick inte.
Har dessutom fastnat i gamla repriser av Veronica Mars som visats på 2an i flera år men inte förrän nu när alla avsnitt visas i maraton så har jag förstått hur bra den är och blivit helt fixerad.
Shit, lever i hennes värld nu. Kommer liksom inte tillbaka till min egen jämförelsevis händelselösa tillvaro igen...

Måste skärpa mig om 2 timmar ska jag vara i Bjäresjö och sjunga Gospelkoncert och innan dess ätit, ducshat, rastat Ceasar och hämtat Christel...