Kan inte sova. Brukar ligga kvar och grubbla men tankarna gör så ont i natt.
Så jag sitter upp i sängen med min dator, läser mail, facebook och lite annat som distraherar hjärnan.
Aldrig mer är en tanke som jag många gånger tänkt och ändå är jag här igen.
Vad är det med mig och kärleken. Varför ska det vara så svårt att hitta rätt.
Man får vad man förtjänar??
Nej jag vill ingen annan människa illa, så jag kan inte vara värd det här.
Du vet väl om att du är värdefull, ringde mamma och sa.
Det vet jag men jag vill vara det i hans ögon.
Värdefullast av allt vill jag vara.
Jag ber.
Hjälp mig vidare. Igen.
1 kommentar:
Ibland är jag helt säker på att inget är en tillfällighet. I sanningens namn ska jag erkänna att jag inte läst din blogg på väldigt länge, men just idag bara jag tänkte... "Undrar om Gunvor fortfarande skriver sin blogg" och tittade in.
Jag vill sända dig många varma kramar. Och av erfarenhet vet jag, och du med, att trots att allt är becksvart just nu, så kommer ljuset igen... när det gjort ont ett tag.
Känner du för att komma bort lite, så kan vi dricka te i min soffa någon helg.
Varm kram
/Hannele
Skicka en kommentar