Lillasyster Wallin hade växt till sig mycket sedan jag träffade henne i slutet på förra sommaren. Hona pratade hela tiden och med en liten underbart söt röst och supergullig dialekt. Lät inte alls som barnen på min förskola som jag är van vid.
På denna bilden satt vi i gräset.
Filippa hade en nyckelpiga i en burk och Miranda var bekymrad.
"vi måste säga till Filippa att hon släpper ut nykelpigan" sa hon och fortsatte "den får ju ingen frisk luft"

Miranda gilla
"Lilla hästen plopp,
red uti galopp,
backe upp och backe ner,
tills han inte orka mer,
till stallet gick han då,
mumsa havre i en vrå.
Nu ska hästen sova sött för nu är hästen trött"

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar