var det ingen som ville lyssna på mig när vi skulle öva påsksånger.
Jag undrar varför. Fattades jag den där pondusen som behövs för att få respekt.
Eller var det för att jag inte själv egentligen ville öva de sångerna.
Fick "order" och sen satt jag där själv med 16 barn.
Inte kul.
De spårade ur och jag avslutade med en sprattelgubbesång men det blev bara 10 gånger värre.
Pust!
Imorgon är en annan dag. Och en annan avdelning. Tack och lov.
1 kommentar:
Hej.Det var länge sen. Nu har jag läst dina inlägg tillbaka ända sen vi var nere.
Känner mig lite sjuk idag så jag ringer inte. Det blir bara gnäll. Ska nog krypa till kojs redan nu.
Tv-n visar bara sport...
Nyss pratat med Maria, Tomas var där och firade hennes 33årsdag. Jag vill också vara där...
Hur kan man ha en 33årig dotter???
Ofattbart.
Trist med din sångstund idag men så är det ju. Ibland funkar ingenting...
Vi hörs. Kramar
Skicka en kommentar