En hel vecka som bara glidit bort

in i dimman som kallas för dåtid.
Bara varit på jobb, fixat lite datorjobb till sommarpraktikanten, byggt ninjagos med killarna, varit drottning i soffan med tjejerna, dukat till middag, diskat och om igen nästa dag....
Fortfarande inte min avdelningspersonal eller barn utan hopplock från andra, men ok.

Hemma har det bara varit mysdag på mysdag, regn, regn och åter regn.
Lågtryck gör så förbaskat ont i alla leder och jag är orkeslös.
Dag efter dag.

Ljusglimtar denna vecka har dock varit torsdag em/kväll i Simrishamn hos mamma och pappa.
Skulle betala räkning i Hammenhög på min ettårsservice på Bilen med stort B.
Mamma hade nybakad sockerkaka när jag kom.
Vi tog promenad i regnet och sen körde vi till graven och satte blommor hos farmor och farfar.
När vi kom hem hade pappa fixat korv med bröd och god gräddfilsröra med tomater och apelsin.
Nöjd dotter .o)

Igår,Fredagkväll, var det dags för dammiddag hos Eva P.
Eftersom min kropp inte är så glad just nu klarar jag ingen promenad utan blev chaufför och hämtade upp Karin och Eva B.
Glatt överraskad blev det "kräftskiva" och kantarellpaj. Underbart gott.
Vi pratade bl a om vårt godisfrosseri och skrattade så vi grät åt varandras fula ovanor.
De berättar jag inte om här... speciellt inte min...

Idag känner jag mig gråtmild. Av lycka eller sorg det kan jag inte riktigt klura ut.
Men mina antideppresiva håller mig på neutral nivå så jag bara torkar en tår i ögonvrån lite då och då.