Semester
Tid till eftertanke.
Jag analyserar mina egna reaktioner på det jag hör,det jag läser, det jag reagerar så starkt på.
Varför jag kan känna mig så ledsen inuti, som den lilla flicka som jag var för länge sen.
Funderar över känslan av att vara bortglömd, känna mig övergiven och att inte längre vilja vara i ensamheten.
Ska jag vänta, ska jag leta, ska jag våga eller ska jag hitta tillbaka till den gamla invanda tryggheten igen.
Den som jag så länge tyckt att det varit meningen med mitt liv.
Att klara mig själv.
Vill jag inte mer eller vad vill jag.
Tid till Omtanke. Kärlek och respekt.
Tacksam för mina bästa vänner, som finns när jag som bäst behöver dem.
Som orkar med mina dalar och lyssnar och bryr sig.
Det behövs så lite. Just vid rätt tidpunkt.
Jag har så fina vänner.
Jag försöker att också vara en fin vän.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar